Inför nätverksträffen uppmanade BPSD-registret Sveriges kommuner att skicka in goda exempel. BPSD-registret är ett kvalitetsregister för att följa de nationella riktlinjerna för personer med demenssjukdom. Lena Andersson upplever att demensvården fungerar väldigt väl på Allégården och skickade därför in en beskrivning av hur Munkedals kommun arbetar och vilka resultat som uppnåtts. BPSD-registret hörde genast av sig och ville uppmärksamma kommunens arbete. Förutom en inbjudan att presentera arbetet på nätverksträffen i Malmö bjöd de även personal och boende på Allégården på tårta.

Förutom Lena Andersson höll även specialistundersköterskorna Helen Edvardsson, Helene Hansson och Ingela Löfgren i presentationen.

– Vi hade en fantastisk dag i Malmö med många bra föreläsningar. Det var också roligt att få berätta och vara stolta över det vi gör för att personer med demenssjukdom ska få ett ökat välbefinnande och en drägligare tillvaro, berättar Lena Andersson.

Lena berättar vidare att faktorerna för framgång är att de olika yrkesprofessionerna aktivt arbetar tillsammans som ett team, vilket ger en mix av god planering, delaktighet och ny teknik samt närvarande och engagerade ledare som efterfrågar resultat. Vid teamträffarna medverkar vårdtagarens kontaktperson, BPSD-administratör, teamledare med spetskompetens inom demensvård, sjuksköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut och demenssköterska.

– I stället för att använda läkemedel som kan öka förvirring arbetar vi med bemötande- och kommunikationsplaner som kopplas till olika omvårdnadsåtgärder. Så länge det inte finns något botemedel mot demenssjukdom är god omvårdnad den bästa behandlingen, säger Lena Andersson, demenssköterska i Munkedals kommun.

En bemötande- och kommunikationsplan innehåller hur personalen ska möta personen med demenssjukdom på bästa sätt. Vad de ska tänka på i mötet med just den personen de har framför sig, så att kommunikationen fungerar och alla förstår varandra.

– Alla är vi olika, därför gäller det att se personen bakom sjukdomen, säger Lena Andersson.

De olika omvårdnadsåtgärdena kan till exempel vara fysisk aktivitet och vetekudde för att lindra smärta, robotkatter, robothundar, tovertafelbord, musik i hörlurar inbyggda i ett pannband med personlig spellista eller tystare miljö. På boendet finns utegårdar som nyttjas särskilt under sommarhalvåret där den fysiska aktiviteten kan kombineras med trädgårdsarbete. Rehabpersonalen har även inrett ett litet gym där det finns ett mindre antal redskap för träning och fysisk aktivitet av olika slag.

Bildspel med bilder på en av skyltarna vid "Håll i gången" i Allégårdens trädgård, dansväst som spelar musik vid rörelse och tovertafelbord som projicerar bilder som reagerar när deltagarna rör vid dem.

– Vi har även kommit fram till att pandemin har gjort att vi arbetat ännu mer personcentrerat eftersom vi ska försöka ”hålla isär” de boende för att undvika smittspridning. Det har gjort att vi har haft fler aktiviteter enskilt på personens rum tillsammans med personal och det har oftast gett ett mycket gott resultat. Vi upplever att många mår väldigt bra av att inte behöva umgås i så stora grupper utan får mer enskilda aktiviteter, det har också gjort att enheten blivit lugnare, berättar Lena Andersson.

Förutom att personalen upplever stor skillnad hos vårdtagaren i förbättrat mående och bemötande kan personalen även se förbättringen i så kallade NPI-värden i BDSD-registret. Arbetssättet med mer personcentrerad vård har gjort att vårdnadstagare med högt NPI efter cirka ett halvår har mycket lägre NPI.

– BPSD-registret hjälper oss att genom olika skattningsskalor kartlägga och behandla de symptom som kan vara svårt för vårdnadstagaren att hantera, och att jobba personcentrerat, avslutar Lena Andersson.