Måndag 18 December
Startsida
Tillgänglighetsdatabasens logotyp
Information om tillgänglighet
i lokaler och naturområden

Plan mot diskriminering och kränkande behandling


Inledning och uppdrag


I Skolverkets allmänna råd från 2009 behandlas bestämmelser i skollagen och diskrimineringslagen vad som gäller att skydda elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lagarna ställer krav på att verksamheterna bedriver ett målinriktat arbete för att främja elevers lika rättigheter, möjligheter och att förebygga trakasserier och kränkande behandling. Om trakasserier eller andra kränkningar äger rum i samband med verksamheten är huvudmannen skyldig att utreda och åtgärda det inträffade.



Lagen gäller förbud mot diskriminering av, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, sexuell läggning, ålder, funktionshinder samt förebygga och förhindra trakasserier.



Utöver dessa diskrimineringsgrunder omfattas lagen av annan kränkande behandling såsom mobbning. Förbudet gäller uppträdanden, elev-elev, elev-personal, personal-elev och personal-vårdnadshavare.



Diskrimineringslagen är tydligare än den tidigare och gäller alla former av kränkande behandling. Lagen omfattar förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, förskoleklassen, grund-gymnasieskolan, särskolan och specialskolan.



Förbudet för skolpersonal att utsätta elever för kränkningar, gäller naturligtvis inte tillrättavisning som är befogad för att upprätta ordning och god miljö, även om eleven kan uppleva tillrättavisningen som kränkande.



Som grund för planen ligger följande lagar och styr-dokument; FN:s barnkonvention, läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen, fritidshemmet, skollagen, lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling, allmänna råden från Skolverket, arbetsmiljölagen, socialtjänstlagen och brottsbalken.



Skolan har en skyldighet att agera så snart någon ur personalen får kännedom om att en elev känner sig kränkt. Skolan ska utreda vad som hänt och vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar.





Definitioner


På Bruksskolan kännetecknas de olika definitionerna av alla i verksamheten, elev-elev, elev-personal, personal-elev, personal-personal och personal-vårdnadshavare.


Direkt diskriminering


Ingen i verksamheten får missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de sju diskrimineringsgrunder som lagen omfattar; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder.


Indirekt diskriminering


Ingen i verksamheterna får missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler tillämpas så att de i praktiken får en diskriminerande effekt. Ej heller får någon i verksamheten ge i uppdrag åt annan att diskriminera eller kränka grupp eller enskild person.


Trakasserier


Ingen i verksamheten får bete sig på ett kränkande sätt gentemot en elev eller personal. Trakasserier blir det om kränkningarna har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna.


Kränkningar kan till exempel vara;


knuffar och slag (fysiskt), bli hotad och kallad nedsättande tilltal, bli utsatt för utfrysning, förlöjligande genom exempelvis texter, bilder, fotografier, lappar, sms, mms, meddelande på olika sociala medier exempelvis Facebook, Instagram och Snapchat.


Annan kränkande behandling och mobbning


Mobbning är när en eller flera individer flera gånger och över tid med avsikt blir utsatta för negativa handlingar. Det är individen som avgör om beteendet eller handlingen är oönskat eller kränkande. Handlingarna kan vara av både fysisk och psykisk karaktär. Vid mobbning är samma person i underläge vid upprepade tillfällen.


Låtsasbråk och skämtkränkningar


Många gånger händer det att elever ”låtsasbråkar”, till synes slåss och knuffas. Det kan vara svårt för utomstående att se om denna ”lek” är ömsesidig och även svårt för de inblandade att veta var gränsen går.


Elever har svårt att avgöra när ”leken” går över styr och det blir allvar och någon blir kränkt eller skadad.



Det kan hända att elever kommenterar varandra för sina kläder, utseende, uttalanden eller handlingar. Det är mycket svårt att avgöra var gränsen går för varje individ och det blir allvar och någon blir kränkt, ledsen eller förnedrad. Ibland används detta som en ursäkt för kränkande behandling med motiveringen t.ex. jag bara skojade. Det är individen som avgör om beteendet eller handlingen är oönskat eller kränkande.



Detta gäller elever och personal i alla verksamheter. På Bruksskolan arbetar all personal och alla elever för en hälsofrämjande skolutveckling. I denna ligger också att stävja och ta totalt avstånd från diskriminering, kränkande behandling och mobbning på skolan.


Jämställdhet


Definitionen av begreppet är ”ett tillstånd som kan anses råda när kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter eller först när kvinnor och män har samma ställning och inflytande”. (Nationalencyklopedin) Ojämlika maktförhållande mellan könen är ett grundläggande demokratiskt problem. Det viktigaste med vårt jämställdhetsarbete är att förändra denna typ av obalans.


Jämställdhet omfattar all personal och elever på Bruksskolan. Elever och personal skall ha ett lika värde på vår gemensamma arbetsplats.



Skolans och fritidshemmets mål är att;


  • Alla elever skall kunna pröva och utveckla förmågor och intressen oberoende av kön.
  • Förbygga sexuella trakasserier och nedsättande kommentarer.
  • Ge alla elever oavsett kön samma utrymme, t.ex. talutrymme.
  • Öka flickors och pojkars kunskap och känsla för vad jämställdhet innebär.
  • Personal i verksamheten arbetar normbrytande, dvs. påvisar människors olikheter som något normalt och inte avvikande.
  • Personalen i verksamheten ska ge alla elever oavsett kön, social och kulturell bakgrund ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll och att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad.
  • Personalen arbetar för att motverka elevers begränsningar i studie- och yrkesval som grundar sig på kön, social eller kulturell bakgrund.För att nå ovanstående mål ska all personal på skolan och fritidshemmet;
 

Uppmärksamma nedsättande kommentarer vad gäller kön, social och kulturell bakgrund.

  • Vara noga med att välja litteratur vid högläsning, där huvudpersonen ibland är flicka och ibland pojke, samt att tänka på att ibland välja litteratur där invanda könsnormer ifrågasätts.
  • Vi bör kritiskt granska innehållet i undervisningsmateriel och läromedel.
  • Regelbundet diskutera jämställdhetsfrågor i olika elevgrupper.
  • Integrera livskunskap i olika ämnen och sammanhang.
  • Sträva efter att elever i sin undervisning möts av både män och kvinnor.
  • Att arbete erbjuds person och inte kön.








Mål och syfte


Målet är ett öppet och positivt klimat som ger en trygg och lustfylld miljö.



Bemötandet bland elever, personal och vårdnadshavare skall genomsyras av respekt och utgå ifrån ett demokratiskt förhållningssätt.


Planen skall fungera som ett stöd för personal och rektor när elever, personal och vårdnadshavare blir utsatta för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och mobbning. Planen skall även fungera som vägledning i det främjande och förebyggande arbetet.



Verksamheterna skall sträva efter att vara helt fria från diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling och mobbning.



Utgångspunkten är att all diskriminering, kränkande behandling och mobbning skall upptäckas och åtgärdas.


Planen


Den är indelad i:


  • Främjande/förebyggande åtgärder
  • Kartläggning
  • Aktuell kartläggning och åtgärder
  • Arbetsgång vid diskriminering/kränkning/mobbning
  • Uppföljning
  • Lagar och styrdokument
  • Litteratur
  • Referenser
  • Skolans regler
  • Kartläggningsdokumentationen



Främjande/förebyggande åtgärder


Syftet med det främjande arbetet är att stärka respekten för allas lika värde, utveckla känslan för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor även utanför den närmaste gruppen. Arbetet skall vara en naturlig del i det vardagliga arbetet. Reflektion, värderingsövningar och samtal om rättvisa, jämställdhet och mänskliga rättigheter baserade på kunskap skall föras med såväl elever som vårdnadshavare.


Personalen


Rektor informerar all personal om planen och dess innehåll.


All personal är ansvarig och har ett aktivt och medvetet förhållningssätt för att upprätta det goda klimatet. Här krävs att planen alltid hålls aktuell.


All personal som är ute och har elevtillsyn på skolan använder likadana gula jackor, eller reflexvästar för att eleverna lätt skall kunna se dem.


En personalgrupp arbetar för en barnvänligare skolgård.


Klassläraren förankrar skolans trivsel- och ordningsregler för eleverna.


Klassläraren tydliggör skolans plan för eleverna.


Personalen informerar om Brukskolans plan samt trivsel- och ordningsreglerna på klassmötet.


Eleverna


Alla elever har ett ansvar att följa trivsel- och ordningsreglerna.


Alla elever arbetar på olika sätt i sina grupper/klasser med kompis-samtal, gruppuppgifter, ringmöten, föreläsningar etc.


Trivselgruppen


Trivselgruppen består av två elever från varje klass 1-6. Trivselgruppen har möte en gång i månaden under ledning av en eller två representanter från skolans personal samt skolans kurator.


Trivselgruppen jobbar med aktuella livskunskapsfrågor som mynnar ut i övningsuppgifter till klasserna och anordnar en vänskapsvecka per läsår.


Personalrepresentanterna träffas kontinuerligt och diskuterar vad man behöver arbeta med. Dagordning och protokoll delas ut före resp. efter månadsmötena.


På skolgården finns en motorikbana med aktivitetskort som vi kallar Slingan. Trivselgruppen ansvarar för att kontinuerligt uppdatera dessa aktivitetskort. Slingan används även under lektioner, som en metod att ”tanka energi” och få en avgränsad paus i klassrumsarbetet.


En gång/vecka anordnar trivselgruppen aktiviteter, t ex måla eller läsa i skolans bibliotek.


Elevrådet


Elevrådet består av två elevrepresentanter/klass från klass 1 till 6.


Elevrådet träffas en gång i månaden tillsammans med en representant från skolans personal och en från fritidshemmet.


Elevrådet är delaktigt i utformningen av regler på skolan då vi använder oss av representativ demokrati.


Tvärgruppsaktiviteter


Ibland träffas alla elever för att ha till exempel sångsamling.


Fadderverksamhet förekommer mellan elevgrupper.


Trivseldagar arrangeras av olika klasser. Det kan handla om lekdagar, skol-jogg, Vasaloppet eller lådbilsrally.


Trivselgruppen och fritidspersonalen arrangerar rastaktiviteter.


De två fritidshemsavdelningarna har gemensamma aktiviteter under läsåret. Under lov- och studiedagar är båda avdelningarna tillsammans i Guldgruvans lokaler. Varje år firas fritidshemmens dag med olika former av gruppstärkande övningar i blandade grupperingar.



Klassråd


Varje klass har klassråd en gång per vecka.


På klassrådet diskuterar man hur klimatet är på skolan och i klasserna, hur eleverna mår, att alla har en kamrat osv. Dagordningen kan variera från klass till klass. Några bestämda frågor tas upp varje gång i alla klasser.


På klassrådet tar man upp frågor som elevrådsrepresentanterna tar med sig till elevrådet och Trivselgruppen.


På klassrådet gör man egna regler för vad som gäller i klassrummet.


Elevskyddsombud


Det finns sex elevrepresentanter på skolan som utbildats för detta ändamål. Dessa har ett samarbete med personalens skyddsombud, Lärarförbunden och Kommunal och med rektor och vaktmästare. Ombuden värnar om det psykiska och fysiska miljön på skolan.


Samverkansråd


Samverkansrådet är sammansatt av personal, rektor samt representanter för vårdnadshavare från varje klass, från förskoleklass till åk 6. Detta råd har samverkansmöte en gång på hösten och två gånger på våren.


Planerade rastaktiviteter


Skolans musiklärare ansvarar för en skolkör en gång/vecka. Här kan eleverna utan att anmäla sig spontant delta. En nyhet detta läsår är trivselgruppens aktivitet där eleverna en dag/vecka bjuds på möjligheten att t ex måla eller läsa i skolans bibliotek.


Fritidshemmet


På fritidshemmet arbetar vi ständigt med värdegrundsarbete, där eleverna bland annat får dra kompislappar. När eleverna har utevistelse eller går till matsal och idrottshall är alltid en vuxen närvarande. Under skolans 10-rast, fyra dagar i veckan, erbjuder fritidshemmets personal rastaktiviteter av olika slag.


Information till elever och vårdnadshavare med medverkare utifrån


Det kan vid behov komma föreläsare till kommunen för att prata med elever och vårdnadshavare om diskriminering, kränkande behandling, mobbning, kamratskap, relationer, kost, friskvård etc. Vårdnadshavare och personal inbjuds till dessa föreläsningar.



Kartläggning


Kontinuerligt genomförs enkätundersökningar på skolan och på fritidshemmet, både kommungemensamma, samt enkäter endast avsedda för Bruksskolan.


Personal och elever


Personal och elever undersöker var i utemiljön eller i lokalerna kränkande behandling och mobbning förekommer samt vilka som är inblandade. Personalen är alltid ansvarig för att ta elevernas misstankar eller påståenden på största allvar. Personalen skall påbörja en utredning och vidta åtgärder för att förhindra fortsatt kränkning.


På Trivselgruppens möte som är en gång i månaden kan representanterna ta upp om de upplevt eller sett att det förekommer kränkande behandling eller mobbning och var det skett. I Trivselgruppen diskuteras hur man kan förebygga diskriminering, kränkande behandling och mobbning. Klasslärare samtalar med de inblandade.


Varje klass har klassråd en gång per vecka där problem tas upp och förslag till åtgärder på problemet. Uppföljning/utvärdering sker på nästkommande klassråd.


Elevrådet har på varje möte en punkt där problem tas upp och förslag på/till åtgärder diskuteras. Uppföljning/utvärdering sker på nästkommande elevrådsmöte.


På utvecklingssamtalen diskuteras hur eleven trivs mm. Varje läsår svarar eleverna på en enkät via Unikum. Dessa ger en uppfattning om hur de upplever klimatet på skolan. Förskoleklassens personal gör sociogram varje år.


Personal


All personal samarbetar i elevvården och stämmer av kontinuerligt hur eleverna mår och trivs. Rektor stämmer av elevernas psykosociala miljö tillsammans med personalen.


Varje klass har elevhälsomöte med rektor två gånger per termin. Resursteamet har elevhälsomöte en gång i månaden där skolsköterska, kurator, skolans specialpedagog samt rektor deltar. Två tillfällen per termin har hela resursteamet elevhälsomöte på skolan.


Varje personal har medarbetarsamtal med rektor. Skulle kränkande behandling, trakasserier, diskriminering och mobbning förekomma mellan personal tas detta upp av berörda personer med rektor.


Vårdnadshavare


Genom att ha en öppen kontakt med vårdnadshavarna kan problem upptäckas på ett tidigt stadium.


På Samverkansrådet/Hälsofrämjande skola gruppens möte är det alltid en allmän diskussion om hur klimatet på skolan är. Enskilda ärenden diskuteras inte på dessa möten.



Sammanfattande utvärdering av värdegrundsarbetet


Vårt värdegrundsarbete har gett en positiv effekt på skolan. Resultatet av trivselenkäten visar att det stora flertalet elever trivs bra på skolan och känner sig trygga. De få negativa synpunkter som framkommit har lett till vidare diskussioner i klasserna eller med enskilda elever.


Det är viktigt att alla Trivselledare och elevrådsrepresentanter ges tid att presentera protokoll och genomföra uppgiften under klassråd eller vid annat tillfälle. Detta övergripande arbete främjar en gemensam syn på värdegrundsfrågor.



I utvärderingen av årets trivselenkät kan man se att det vid vissa platser förekommer konflikter mer frekvent, t.ex. vid tujorna vid tärningen, hinderbanan, linbanan, pilkojan, sandlådan, kingrutorna innebandyplanen och fotbollsplanen.


Svaren visar också att endast några enstaka elever känner att de inte är med och leker på rasterna.


Flertalet elever på skolan känner att det finns någon vuxen att prata med om någon varit dum, eleverna omnämner personal samt sina föräldrar.


Trivselenkäten visar även att ett fåtal elever på mellanstadiet upplever att de någon gång blivit kränkta på nätet. Enkäten visar även att flera elever upplever att någon vuxen inte har insyn i vad de gör på nätet, några elever uppger också att de inte har någon att fråga om hjälp om de blir kränkta på nätet.


Värdegrundsarbete läsåret 2017/18


Utifrån denna utvärdering ser vi att vi även fortsättningsvis ska fokusera på att ge trivselledare och elevrådsrepresentanter tid att presentera protokoll och genomföra uppgifter i klasserna.


Alla klasser har en punkt på klassrådet där det ges möjlighet att skicka med frågor/ärenden till trivselgruppen/elevrådet.


Trivselenkäternas utvärdering ska vara en utgångspunkt för diskussioner och fortsatt värdegrundsarbete i enskilda klasser.


Arbete med entreprenöriellt lärande ska utvecklas ytterligare.


I enkäten framkom att konflikter ofta uppstår på nedan nämnda platser: tujorna vid tärningen, hinderbanan, linbanan, pilkojan, sandlådan, kingrutorna innebandyplanen och fotbollsplanen.


Vi ser att vi i vårt befintliga värdegrundsarbete fortsätter att undervisa och samtala kring kränkningar på nätet.


I jämförelse med elevsvar i tidigare års enkäter ser vi att språkbruket har förbättras. Vi ser även att det är färre antal elever som känner sig ensamma på rasterna. Detta kan bero på att skolan anordnar ytterligare lockande och tilltalande rastaktiviteter som biblioteksrast och skolkör.


Fritidshemmet


Under läsåret kommer fritidshemmet att göra en kartläggning genom intervjuer. Fritidshemmet arbetar med värdegrundsarbete i mindre grupper, anordnar aktiviteter för varandra i de olika fritidshemmen t.ex. disco och fritidshemmens dag.


Arbetsgång vid diskriminering/kränkning/mobbning


Då en elev utsätts för diskriminering, kränkande behandling eller mobbning av en annan elev, skall klassläraren eller arbetslaget i första hand lösa problemet genom samtal med den/de som är inblandade. Samtalet, vilket eleven inte på förhand känner till, ska föras med en elev åt gången. Det är av största vikt att eleven förstår allvaret i att ha diskriminerat/kränkt/mobbat en annan person. Sättet att arbeta är beroende av elevens ålder.

 

Följande modell skall användas inom skolan:


  1. Personalen talar om vad vi vet. Det är viktigt att vara rak, tydlig och ge klara och enkla budskap till elever.
  2. Tala om att skolan/fritidshemmet inte accepterar diskriminering, kränkande behandling och mobbning. Dock utan att skälla eller att gå till personligt angrepp mot mobbaren. Mobbaren får inte bli kränkt utan måste förstå att det är handlingen som är fel.
  3. Tala om vad skolan/fritidshemmet tänker göra.
  4. Fråga eleven vad hon/han tänker göra. Anteckna vad eleven säger. Dokumentera enligt instruktioner, se lathund, bilaga 2 och incidentrapport, bilaga 3.
  5. Personalen talar om för eleven att personalen kommer att vara vaksam och se efter att löftena efterlevs.
  6. Kontakta hemmet. Vårdnadshavarna skall alltid informeras och användas som en resurs. Tala om vad eleven har gjort men också vad hon/han lovat. Säg att vi tillsammans kommer att göra allt för att det ska bli bra, men att eleven kommer att behöva mycket stöd hemifrån.
  7. Återkoppla till den utsatta eleven och vårdnadshavarna. Berätta vad skolan/fritidshemmet har gjort så att de känner att de får stöd. Stödsamtal sker kontinuerligt efter elevens behov.
  8. Uppföljning. Det kan krävas flera samtal med de inblandade för att se hur situationen är, hur löftena efterlevs etc. Informera vårdnadshavarna.
  9. Dokumentera. Skriv ned allt, datum, samtal etc. Lägg en kopia i elevens mapp angående ärendet.



Under hela ärendet förs det kontinuerliga återkopplingar till elev och vårdnadshavare som har blivit utsatt för kränkande behandling och mobbning. Rektor informeras.



Går inte problemet att lösa för klassläraren eller arbetslaget kopplas ”teamet” in. De tar nu över ärendet. Teamet består av kurator, speciallärare, rektor och den som rektor utser skall arbeta mer med ärendet. Eventuellt kan kommunens resursteam kopplas in.


Där diskuterar man vilka åtgärder som kan bli aktuella. Upphör inte handlingen kan rektor kontakta socialtjänsten, IFO.


Eventuellt sker det en polisanmälan.


Då en elev utsätts för diskriminering, kränkande behandling eller mobbning av en personal, skall eleven själv eller den som får kännedom om kränkningen/mobbningen ta kontakt med rektor. Rektor sköter då ärendet.





Uppföljning


Uppföljning skall ske kontinuerligt och dokumenteras.


Varje ärende är unikt och där bestäms i vilken omfattning uppföljningssamtalen skall ske. Handläggaren i respektive ärende gör en tidsplan tillsammans med berörda.


Uppföljning sker kontinuerligt med utsatt elev och vårdnadshavare för att få bekräftelse att arbetet fortgår och hur det utvecklas.


Berörda informeras om nya åtgärder efter uppföljningssamtal.


Rektor ska ha en kopia av dokumentationen efter varje uppföljningssamtal.


Lagar och styrdokument


Här nedan följer utdrag ur lagar och styrdokument som är relevanta för verksamheternas uppdrag och som har legat till grund för handlingsplanen.


Barnkonventionen


”Konventionen bygger på perspektivet att barnets bästa alltid skall komma i främsta rummet. Barnet skall, enligt artikel 36, skyddas mot alla former av utnyttjande som kan skada i något avseende. I artikel 19 klargörs att staten har skyldighet att skydda barn mot alla former av fysiska, psykiska och sexuella övergrepp och andra former av skada och vanvård som kan förekomma”. (utdrag ur FN:s barnkonvention, text från Allmänna råden)


Läroplanen, Lgr 11


Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen, fritids-hemmet och utbildningsdepartementet.


Grundläggande värden:


”Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö (1 kap. 2§)



Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på.


Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta, är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.


I överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.


Undervisningen i skolan skall vara icke-konfessionell.


Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.



Förståelse och medmänsklighet


Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg av den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten. Ingen i skolan skall utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, diskussion och aktiva insatser.


Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet, som är viktig att utveckla, tillsammans med förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar.


Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där.



Saklighet och allsidighet


Alla som verkar i skolan skall hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem.


Skollagen kap. 6 - Åtgärder mot kränkande behandling


Rektor anmäler enligt delegationsordning till huvudmannen den utredning och vidtagande av åtgärder av kränkande behandling som skett på enheten.


Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje enskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever.


Huvudmannen ska se till att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.


Huvudmannen ska se till att varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen skall innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande årsplan.


Skolverkets Allmänna råd 2012 - Att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter:


Det främjande arbetet bör;


  1. bedrivas systematiskt och långsiktigt, rikta sig till alla samt vara en del i det vardagliga arbetet,
  2. baseras på kunskap om hur diskriminering, trakasserier och
  3. kränkande behandling uppstår och vilka faktorer som skapar en trygg miljö där alla barn och elever blir respekterade som de är,
  4. omfatta kompetensutveckling för personalen för att vid behov öka medvetenheten och kunskapen om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling,
  5. innebära att personalen ges tid att diskutera egna normer och attityder samt sådana som genomsyrar den pedagogiska verksamheten,samt
  6. omfatta möjligheter för barn och elever att återkommande diskutera normer, attityder och hur goda relationer kan vårdas (Skolverket, 2012 s.17).



Förebyggande arbete


I det förebyggande arbetet bör ingå att;


  1. regelbundet kartlägga barnens och elevernas trygghet och trivsel samt deras uppfattning om förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling,
  2. analysera kartläggningen för att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling,
  3. i samband med analysen även utvärdera tidigare insatser


för att förebygga diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling,


  1. utifrån de identifierade riskerna formulera konkreta och uppföljningsbara mål för arbetet,
  2. planera vilka insatser som ska genomföras under året för att nå målen och hur dessa ska följas upp och bestämma vem som ansvarar för respektive insats, samt
  3. se till att eleverna är delaktiga i kartläggningen och i analysen av resultaten och när man avgör vilka insatser som ska sättas in (Skolverket, 2012, s. 22).



Ordningsregler för en trygg och lärande skolmiljö 2006


Skriften finns på Skolverkets hemsida, www.skolverket.selänk till annan webbplats



Arbetsmiljölagen


”Från år 7 och uppåt har eleverna dessutom rätt att välja egna skyddsombud med uppgift att delta i skolans arbetsmiljöarbete (SKOLFS 2004:13). Särskilda allmänna råd och föreskrifter om kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS 1993:17) finns kopplade till arbetsmiljölagen. Dessa gäller även skolan som arbetsplats och därmed både personal och elever”.


(Utdrag ur Arbetsmiljölagen, text från Allmänna råden)



Diskrimineringslagen 2009


Ingen i verksamheten får missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de sex diskrimineringsgrunder som lagen omfattar, dvs. kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.



Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling


AFS 1993:17:


Arbetsgivaren skall planera och organisera arbetet så att krän-kande särbehandling så långt som möjligt förebyggs.


Arbetsgivaren skall klargöra att kränkande särbehandling inte kan accepteras i verksamheten. Obs! Denna föreskrift gäller i skolan likväl som på andra arbetsplatser. Eleverna är dessutom jämställda med andra arbetstagare enligt arbetsmiljölagen.



AFS 2001:1:


”Med kränkande behandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagar på ett kränkande sätt och som kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap”.


Socialtjänstlagen


Verksamheter som berör barn och ungdom är skyldiga att göra anmälan till socialtjänsten (2001:453 14 kap 1§). Enligt denna bestämmelse är både skolmyndigheten och alla anställda hos myndigheten, dvs. personal i förskoleverksamhet, skolbarnomsorg och skola, skyldiga att genast anmäla till IFO om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. (utdrag ur Socialtjänstlagen, text från Allmänna råden).



Brottsbalken


Strafflagarna i brottsbalken gäller även skolan. Det finns dock ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. I Brottsbalken finns inte kränkande behandling eller mobbning som särskilda begrepp eller brottsrubricering. Men mobbning och även kränkande behandlingar utgör inte sällan brott enligt Brottsbalken, tex; misshandel, olaga hot, olaga tvång, ofredande, trakasserier, förtal/förolämpning, sexuellt ofredande och hets mot folkgrupp? (utdrag ur Brottsbalken, text från allmänna råden)





Upprättad juni 2017


Sidansvar: Louise Olsson
Senast uppdaterad 2017-06-08

© Munkedals kommun, 455 80 Munkedal | Besöksadress Centrumtorget 5, Munkedallänk till annan webbplats
Telefon 0524-180 00 |  Fax 0524-181 10 | E-post munkedal.kommun@munkedal.se | Organisationsnr 21 20 00-1330
Sidan uppdaterad 2017-06-08 | Om webbplatsen