Startsida

Flaggberget

Beskrivning

På Torreby ligger denna led som är c:a 2,5 km lång med lite brantare början upp till toppen av berget. Det finns alternativa slingor av olika längd.

Längs leden finns ett 20-tal informationstavlor som beskriver historien, naturen och hur området används av Göteborgs stift idag.
På det plana berget finns det en stensättning.

I slottet finns restaurang där man kan få kaffe eller mat större delen av året.

Parkering kan ske på golfbanans parkering, där leden börjar och slutar.

Leden underhålls av Göteborgs stifts egendomsnämnd.

Vägbeskrivning

Från E6: Avfart 99, Munkedalsmotet. Skyltat Torreby.

WGS 84    N 6487695, E 1254421,
RT 90       N 58° 26,585' E 11° 35,905'

Torreby egendom

Fornborg, stenåldersboplatser, stensättningar, rösen och en domarring berättar om tidig bosättning på Torreby. År 1317 skänkte kung Håkan Magnusson ett halvt "markabol jord i Torreby" till St Mikaels kapell i Tönsberg.

Under 1600-talet ägdes egendomen av bl.a. släkten Bagge, Margareta Hvitfeldt och Rutger von Ascheberg. Den sistnämnde byggde det nuvarande corps de logiet, som byggdes till år 1740. I början och mitten av 1800-talet ägdes fastigheten av släkten Tamm.

Grosshandlare Nils Georg Sörensen köpte gården 1885 och ägde den till mitten av 1940-talet. År 1887 uppfördes Torreby slott. Runt sekelskiftet 1900 byggdes bostadshus, ladugård, mejeri och magasin i nationalromantisk stil med en karaktäristisk färgsättning i gulockra och falurött. 4000 äppelträd planterades mellan slottet och corpes de logiet och ett stort skogsodlingsprogram startades. Sjörits älv dämdes upp, Trollsjön bildades och ett vattendrivet elverk installerades i fördämningen.

På 1950-talet, när Holger Areskoug var ägare, anlades ett tegelbruk. Stig Widell köpte Torreby i början av 1960-talet och han lät anlägga golfbanan.

Genom en försäljning till Göteborgs stifts egendomsnämnd förvärvade kyrkan Torreby 3:33 med tillträde 1996. De stora naturvärdena med jätteträd, ädellövskog, hällmarkstallskog, brandfält och randlövsmosaiker vårdas nu samtidigt som ett ekonomiskt skogsbruk bedrivs.

Historik

Medeltid
Kyrkan har mycket gamla anor som markägare och redan under medeltiden på 1100- och 1200- talen tillkom de första egendomarna. När Sverige blev kristet bildades församlingar med kyrka och präst. En del av prästens lön skulle bestå i avkastning från mark- jord och skog. I huvudsak var det bönderna som sköt till dessa marker. Bönderna skulle också ta prästen med sig och fara till biskopen och be om lov att få bygga en kyrka. På den mark bönderna tillskjutit skulle det även byggas ett antal laga hus som skulle lämnas till prästen.

Prästlöner
Prästlönetillgångarna utgörs av prästlönefonden och prästlönefastigheter och de har genom århundraden ansetts om självägande stiftelseliknande rättssubjekt. I lag har det klarlagts att prästlönetillgångar skall förvaltas av den Svenska kyrkan och med uppgift att bidra till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse. Stiftsfullmäktige i Göteborgs stift har beslutat att tillsätta en egendomsnämnd med uppdraget att förvalta stiftets prästlönetillgångar.

Den historiska bakgrunden förklarar också de kyrkliga markernas stora geografiska spridning. I nästan varje församling fanns det kyrklig jord. Under senaste 15-20 åren har en betydande strukturrationalisering ägt rum främst genom försäljning till prästlönefastigheternas jordbruksarrendatorer samt köp av skogsmark. Vidare har mark sålts för samhällsutbyggnad dvs. bostads- och industribebyggelse. Före år 1927 var det i princip förbjudet att sälja kyrklig jord till allmännyttiga ändamål dvs. samhällsutbyggnad. En förbättrad arrondering är också ett väsentligt mål i egendomsnämndens måldokument för prästlönefastigheternas framtida förvaltning. Från prästlönetillgångarna får endast avkastning tillgodogöras.

Flaggberget Torreby

Längs stigarna kommer du att se, uppleva, fundera och få veta om:

  • Flaggberget med utsikt över Gullmarsfjorden.
  • Hur såg det ut här för 100 år sedan? Efter istiden?
  • Att lövträd, tall och gran är beroende av marken.
  • Vad älg, rådjur, insekter och fåglar äter i skogen.
  • Historiska minnen av människors verksamhet.
  • Vad jätteträden vill att vi hjälper dem med.
  • Där rariteten almlav trivs.
  • Hur skogsskötsel gynnar biologisk mångfald.

 
Stigen börjar med en klättring, men är sedan ganska lätt att gå. Det finns flera vägval, en kort och en längre skyltad stig samt genvägar tillbaka.

Mänsklig påverkan
Du kommer till en hjärtformad damm. Tänk dig tillbaka till den tid, när man med händer, sten och spade byggde en damm och gav den form. För vatten- för skönhet och harmoni.
Dammen gynnar idag en djurgrupp, som är hotad i människornas torrlagda värld och därför fridlyst. Grodor, paddor och ödlor kläcks och växer upp i vatten.

Skoglöst landskap
På flaggberget hade du, för hundra år sedan, sett ut över ett skoglöst landskap.  Skogsskövlingen finns beskriven i vår historia. Vikingarna sålde timmer till Island. Före 1066 såldes mastträd till England, under medeltiden beck och tjära till Europa och ek till danska flottan. Pehr Kalm, Linnés lärjunge, skrev under sin upptäcktsresa i Bohuslän 1742 om "skallota berg överallt". "Hela tracten är naken".

Efter de stora vedslukande sillperioderna fanns bara "kotimmer" (torkad kogödsel) kvar att elda med. Får och getter betade i bergen. Bohuslän var då en del av Purpurlandet, med namn av den blommande ljungen. Det är området längs Nordsjöns kuster från Holland till Lofoten.

Skogsodling
Nu ser vi resultatet av 100 års skogsodling. Kville skogsodlarförening startade 1890 och 1903 kom den första skogsvårdslagens krav på plantering.
Tall planterades på de magra höjderna. På bördig mark sattes gran. Mellan berg och åker finns ännu rester bevarade av den ursprungliga ekblandskogen. Den vårdas väl på Torreby idag.

Flaggberget utsikt

Grosshandlare Sörensen kom på sommaren för hundra år sedan sjövägen från Göteborg. Vid Bornö kunde han se sitt Torreby. Som en välkomsthälsning skulle flaggan vara hissad här uppe på berget.

Förändringar i landskapet
Titta ut över det bohuslänska landskapet! Ingen dag är den andra lik, när det gäller naturens färger. Årstiderna, solen och molnen skapar en ständigt skiftande palett. Så har det varit sedan inlandsisen försvann, havet drog sig tillbaka och Flaggberget blev 83 meter högt över havet. Från torskgrund till utsiktsberg på 10 000 år!
Nästan lika länge har människan funnits här, som säsongsfiskare och säljägare för länge sedan. Och idag har du klättrat upp hit för att kunna se långt bort mot horisonten med samma längtan och glädje.

Du står på Tungenäset, landtungan mellan Gullmarsfjordens två armar. Här kan du se Bornö och Färlevfjorden. Från Bornö sträcker sig Saltkällefjorden in mot Munkedal. I väster kan du ibland se fyrljusen från kusten.

Fornlämningar
På det plana berget finns det en stensättning.
Den är svår att se, men lösa stenar har lagts i en gles ring av människor. Ingen vet när. Kanske var här utsikt åt alla håll, när skogen inte växte tät som idag. Var detta en plats för eld och lekar, dans och fest med mycket mat? Vad tror du har hänt för länge sedan?   
                                        - Rör inte stenarna -

Spår i naturen
Titta efter andra fotspår än efter människor. Bli inte förvånad om du ser ett rådjur. Bockarna fejar sina horn mot små träd och trampar då upp marken runt trädet. Älgen passerar här ibland för att beta blåbärsris, kvistar av rönn och sälg eller leta efter vildäpplen. Vintertid får det duga med ek- och/eller tallskott.

Träd med bär uppskattas mycket av fåglarna. Trastar, sidensvansar och finkar får extra energi av fruktsockret i bären, precis som vi människor. Därför fälls aldrig dessa viktiga träd.

Järnväg
Järnvägen syns än idag i naturen utan syllar och räls. Grosshandlare Sörensen byggde den för ett sekel sedan. Där fraktades kalk från en snäckskalsbank ned till åkrarna vid slottet.

Vedlevande insekter, svampar, mossor och lavar har här fått nya stammar att ta i besittning. Död ved är en bristvara i moderna skogar.

Masteträd
Du finner här "masteträden". Dessa fem bjässar, tre silvergranar och två vanliga granar, är otroligt stora. Den minsta är 29 m och de högsta 38 m höga. Diametern i brösthöjd på de två grövsta är 100 cm .
Att sälja mastträd till stora segelfartyg, har varit en tradition på Torreby.
1746 skulle minsta mastträd för kronans räkning vara 20,8 m lång och 59,4 cm tjockt, måttet taget 3,6 m från roten.

Dagens Torrebygranar är för länge sedan för stora för fartyg. Någon ägare lät dem stå kvar här i sitt skyddade läge och här kommer de att stå länge till. Hur gamla de är vet ingen.

Predikanteken
Enligt muntlig tradition samlades människor under eken för att lyssna på predikningar. Friheten att välja kyrka och tro fanns inte förr. Detta är kanske en av de ekar som planterades efter en förordning 1725. Före 1875 straffades den som skadade kungens träd.

Solitärträd
Sverige har ett internationellt ansvar att bevara solitära ekar. Här finns troligen fler stora ekar än i något annat land. Västergötland har uppemot tusen jätteekar, medan Bohuslän hyser 40-50 stycken. Fem av den växer på Torreby och lika många håller på att växa till jättar.

I Bohusläns museums förteckning från Foss socken, Munkedals kommun står följande:
Storm. Enligt Göteborgsinventeringen är stenen rest över en tidigare ägares herr Sörensens hund Storms grav.

Artrik flora
Bohuslän har, näst Skåne, landets artrikaste flora i randlövskogarna mellan fjord och berg. Det är rest av det gamla bondelandet, vårt kulturarv som uttrycks i naturen.
Vilka av de ädla arterna alm, ask, avenbok, ek, fågelbär, lind och lönn, ser du i omgivningen? Att bara kunna deras namn är inte så viktigt. Sätt dig en stund och njut med alla sinnen av miljön under träden. Då kan du ta med dig en upplevelse när du går.
På Torreby vårdas denna naturtyp med omsorg.

Slottet
På vägen till slottet passerar du det corps de logi, som Rutger von Ascheberg byggde som sitt hem på 1600-talet. Släkten Tamm sålde 1885 herrgården till grosshandlare Nils Georg Sörensen. 1887 uppfördes Torreby slott som ett sommarpalats.
Götetborgs stifts egendomsnämnd förvärvade fastigheten våren 1996.

 

Sidansvar: JanOlof Karlsson
Senast uppdaterad 2016-04-05

Svenska kyrkans vimpel på Flaggberget. Foto Rune Andersson

Svenska kyrkans vimpel.

© Munkedals kommun, 455 80 Munkedal | Besöksadress Centrumtorget 5, Munkedallänk till annan webbplats
Telefon 0524-180 00 |  Fax 0524-181 10 | E-post munkedal.kommun@munkedal.se | Organisationsnr 21 20 00-1330
Sidan uppdaterad 2016-04-05 | Om webbplatsen