Startsida

Skogsbruk

Genom förbättrade flottningsmöjligheter på 1670-talet ökade skogens värde ytterligare. Den intensiva sågbruksindustrin från 1600-talet och framåt gav också en del inkomster i form av flottningspengar och körlöner. Under sågbrukens glansperiod från 1800-talet var körslor av plank och brädor från Torps och Brålands sågar till lastageplatserna vid Åtorp en lönande binäring för en del av bönderna i Foss socken.

Aldrig hade skogen i Bohuslän försvunnit i snabbare takt än under 1800-talets första hälft. Kynnefjäll, som lär ha varit kalhugget redan vid 1700-talet slut, beskrivs av Holmberg på 1840-talet som "fortfarande lika ödsligt och kallt (...) och visar på sin milsbreda rygg anblicken af den hemskaste öken". Redan 1855 inleddes återplantering av skog. Det skogsvårdande pionjärarbetet bedrevs av Hushållningssällskapet.

Sidansvar: JanOlof Karlsson
Senast uppdaterad 2016-04-14

Litteratur om Munkedal

Kulturminnesvårdsprogram för Munkedals kommun (1995)

"Fem socknar i Munkedal", del I och del II (1980 & 1986)       (Berfendal, Foss, Håby, Svarteborg och Valbo Ryr)

"Sörbygdens Härad, socknarna Hede, Krokstad och Sanne" (1984)

"En bok om Håby i ord och bild under 1900-talet" (1955)

"Munkedal - en bygd och ett bruk i Bohuslän", Molin (1949)

"Bohusläns märkligare gårdar" (Tiselius CA, 1980

© Munkedals kommun, 455 80 Munkedal | Besöksadress Centrumtorget 5, Munkedallänk till annan webbplats
Telefon 0524-180 00 |  Fax 0524-181 10 | E-post munkedal.kommun@munkedal.se | Organisationsnr 21 20 00-1330
Sidan uppdaterad 2016-04-14 | Om webbplatsen