Startsida

Vattendragen gav kraft

Det får anses troligt att redan munkarna från Dragsmark, som också ägde gården Munkedal, förutom det goda laxfisket också drev en eller flera små kvarnar där.

Hässlebräcke

Bland övriga tidigare industiorter måste Hässlebräcke i Krokstads socken räknas in, även om det här inte var fråga om en industri med hög kapacitet utan en tidstypisk koncentration av småföretag knutna till vattenkraft. Utgångspunkten var ett vattenfall vid Lerdalsåns utflöde i Hajumsälven. Den tidigaste kända verksamheten utgjordes av en kvarn och en såg.

1905 övertogs driften av Ferdinand Strömberg, handlare från Dalsland. Denne rustade upp och blåste nytt liv i anläggningen.

Kring sekelskiftet tillkom ytterligare en såg, med benstamp, och i anslutning till denna, ett litet färgeri, mejeri, garveri samt en trätoffeltillverkning med hyvel och skomakeri.

Den lilla industriorten Hässlebräcka förde ett blomstrande liv fram till 1920-talet då ett efter ett av företagen lades ned.

Andra exempel på äldre, nu nedlagda industrier i kommunen är det större stenhuggeri som före första världskriget drevs av Kullgrens och "De förenade" i Hällevadsholm, flera fältspatsgruvor runt Munkedal samt i Kopparhult och i Barhult, tegelbruk på Tungenäset, en fabrik för läskedryckstillverkning i Munkedal.

De tidigaste uppgifterna om vattensågar härrör från 1400-talets sista del. Från mitten av 1500-talet är de alltjämt förekommande, vilket ju har en naturlig koppling till danska kronans stora behov av virke vid denna tid. Sågarna gav goda inkomster och var därmed skattlagda. Första hälften av 1600-talet vet man att det fanns ett mycket stor antal sågar i vattendragen i norra Bohusläns skogsbygder.

Munkedal

Mot slutet av 1820-talet anlade Herman Nordberg ett järnbruk för tillverkning av bland annat spik och svartsmide vid Munkedalsälven. Här fanns också oljeslageri och färgeri. 1871 bildades Munkedals AB, som skulle komma att utvecklas till kommunens viktigaste industri genom sin tillverkning av papper och pappersmassa. På  1880-talet räknades de anställda till cirka 200 personer. Vid mitten av 1920-talet var antalet det dubbla, vilket det också är i dag. I mitten av 1960-talet lades produktionen av pappersmassa ned.

Bruket har präglat ett helt samhälle, genom att bland annat bygga bostäder åt anställda, en idrottsplats, Folkets Park och Folkets Hus med mera. I dag är Munkedals AB en ledande producent av miljöanpassat finpapper.

Vågsäter

Läget vid Ängedammen och Vågsätersbäcken utnyttjades tidigt för industriell verksamhet, redan under tidigt 1600-tal fanns det en såg och kvarn på platsen. 1764 ansökte den dåvarande ägaren Arvid Bernhard Virgin om att få öppna ett järnmanufakturverk vid Vågsäter, vilket han också beviljades. Liljenbergsfors manufakturverk kom det att heta, där man gjorde stångjärn samt gjutjärnsbeslag och andra gjutna detaljer. Sedermera skulle också järnmanufaktur, tegelbruk, såg- och kvarnverksamhet drivas här. Virgin fickefter ett tag ekonomiska problem och blev tvungen att sälja flera fastigheter. Egendomen köptes 1782 av Simzon Koch.

I hundra år skulle familjen Koch äga och bruka Vågsäter och Liljenbergsfors. Under den tiden berättas det att det var full rörelse på Vågsäter. Enligt mantalskrivningen vid 1800-talets början bodde det här sammanlagt 161 personer. Efter Carl Simzon Kochs död ca 1880 sålde arvingarna Vågsäter till Munkedals bruk för 250 000 kr. Munkedals bruk fick därmed en helskog som de kunde avverka och dessutom fick de möjlighet att utnyttja vattenleden Trestickeln och Munkedalsälven för flottning av timmer via
Vågsätersbäcken och Viksjön. På 1960-talet såldes Vågsäters manbyggnad då den också revs. Vågsäter hade på sin tid flera välbyggda hus bland annat en huvudbyggnad, ett så kallat corps de logis, med elva rum från 1700-talet, flygelbyggnad, brygghus, bodar, växthus, hönshus, såg, kvarn och smedja. Numera finns bara det gamla kvarnbostället och några äldre hus kvar som troligen varit skogvaktar- och skogskörartorp till Munkedals bruk. Men även familjen Kochs gamla kyrkogård finns kvar, vackert belägen i en eklund vid Viksjön.

Örekilsälven

Vid det forsande vattnet mellan Torp och Bråland finns de synliga minnena från en 250-årig industriepok i form av massiva system av stengrunder, rännor, dämmen, ruiner och husgrunder, troligen rester av den sågverksarbetarebebyggelse som fanns i industrins närhet.

På 1720-talet nådde antalet sågar sin kulmen och uppgick till hela trettiotvå stycken.

År 1672 gavs order om upprensning av Örekilsälvens vattenled för att underlätta en timmerflottning i större skala. Från 1685 finns en uppgift om att kronan anvisat en summa av femtusen daler för detta ändamål. Därmed blev Örekilsälven en av Sveriges äldsta allmänna flottleder. Det var i bruk under nära tre hundra år fram till 1967.

Den första turbindrivna kvarnen uppfördes 1868 vid Borgmästarbruket. Denna hade en mycket hög kapacitet. En liknande kvarn uppfördes vid Torp, på platsen för en äldre, eldhärjad kvarn. Då även denna brann ned, återuppfördes en ny, med modernaste teknik och utrustning. Till dessa stora och moderna kvarnanläggningar kom kunder från hela Tungenäset och Sörbygden men också så långväga som från Stånge- och Sotenäset och uppifrån Lerdal i Dalsland. År 1876 uppfördes ett nytt sågverk i tre våningar vid Borgmästarbruket.

År 1918 såldes Torps sågbruk med underliggande gårdar och vattenfall samt Brålands kvarn och vattenfall. Ny ägare blev Munkedals AB.

Sidansvar: JanOlof Karlsson
Senast uppdaterad 2016-04-14

Litteratur om Munkedal

Kulturminnesvårdsprogram för Munkedals kommun (1995)

"Fem socknar i Munkedal", del I och del II (1980 & 1986)       (Berfendal, Foss, Håby, Svarteborg och Valbo Ryr)

"Sörbygdens Härad, socknarna Hede, Krokstad och Sanne" (1984)

"En bok om Håby i ord och bild under 1900-talet" (1955)

"Munkedal - en bygd och ett bruk i Bohuslän", Molin (1949)

"Bohusläns märkligare gårdar" (Tiselius CA, 1980

© Munkedals kommun, 455 80 Munkedal | Besöksadress Centrumtorget 5, Munkedallänk till annan webbplats
Telefon 0524-180 00 |  Fax 0524-181 10 | E-post munkedal.kommun@munkedal.se | Organisationsnr 21 20 00-1330
Sidan uppdaterad 2016-04-14 | Om webbplatsen