Publicerad: 2019-12-20 11.44

Senast ändrad: 2019-12-20

Berättelser från förr — Äldre skolor i kommunen, del två

Ett äldre foto på en skolklass utanför ett äldre skolhus. Barnen står uppställda i nästan en hel ring framför huset.

Österkrokens skola, Hede socken. Fotograf: Axel Fägersten.

I en reportageserie om tre artiklar kommer du kunna läsa om hur det var i skolan förr och var de äldre skolorna i Munkedals kommun låg. Flera personer har intervjuats och berättat om sin skoltid. Reportageserien fortsätter i dag med att berätta om hur synen på uppfostran i skolan såg ut.

Fram till första halvan av 1900-talet var en annan tid än idag, med andra lagar och ett annat synsätt på barnuppfostran. Det var inte ovanligt att läraren eller lärarinnan luggade och örfilade eleverna när de inte kunde svaren på läxorna, eller att de bestraffade vänsterhänta med ett slag med linjalen över fingrarna för att de inte skrev med höger hand. Höger hand ansågs vara den rätta handen att skriva med.


Det första nästan alla av de intervjuade nämner är just agan, kroppslig bestraffning i uppfostrande syfte, de kommer alltför väl ihåg hurringar och öronnyp. Bestraffning kunde även utdelas om man inte hade någon sångröst, det tolkade läraren/lärarinnan som att eleven gjorde det med flit och gav kvarsittning.


Barnagan förbjöds i lag i Sverige först 1979 – även om följande stod inskrivet i Foss sockens skolreglemente redan 1847: Aga fick inte förekomma för bristande flit och uppmärksamhet, utan sådant skulle straffas med exempelvis muntliga tillrättavisningar eller placering på särskild plats i skolan (skamvrån). Kroppslig aga fick endast förekomma vid upprepat trots och okynne, först i enrum och om inte detta hjälpte inför klassen. I det senare fallet skulle prosten underrättas.

 

Delen om aga i reglementet skärptes på 1860-talet till att lärarna inte fick utdela någon som helst kroppslig aga, men som du kan läsa ovan förekom aga ändå långt fram på 1900-talet. En lärare avskedades dock trots allt 1882 på grund av att han ”uppträtt synnerligen obehärskat” i skolsalen.


Som tur var fanns det ändå även snälla lärare, minns en av de intervjuade, som till exempel vikarien som uppmuntrade ett mer personligt tecknande – till skillnad från den ordinarie lärarens krav på teckning med linjal.


I skolsalen var det ordning och reda som gällde. Eleverna skulle räcka upp händerna när de kunde svaret på en fråga och sedan stå upp vid sidan av skolbänken och ge svaret.


På måndag publicerar vi sista delen i reportageserien som berättar om skolväsendets historia i Munkedals kommun fram till mitten av 1900-talet med Foss socken som exempel.

Information om skolorna

I samband med artikelserien har vi även tagit fram en kartportal med kort information om och bilder på skolorna samt interaktiva kartor som visar var de låg.


Klicka här för att komma till kartportalen.länk till annan webbplats

Källor i artikeln

  • Intervjuer med Sverker Balksten, Kerstin Eliasson, Bertil Falck, Birgitta Hansson, Lasse Hedlund, Allan Sohlberg och Lennart Sörqvist.
  • ”Hede Fornminnes och hembygdsförenings årsskrift 2002”
  • ”Folkskoleväsendets utveckling i Foss socken” av Erland Forshult, 1942

Vill du veta mer?

Om du vill läsa mer om de äldre skolorna i Munkedals kommun finns följande böcker och häften, varav de flesta går att låna eller läsa på plats på Munkedals bibliotek:


  • Anteckningar från en studiecirkel i Svarteborgs hembygdsförenings regi om gamla skolor
  • ”En bok om Håby i ord och bild under 1900-talet”, 1995
  • ”En bygd i förvandling – Hede socken – Långön, Brattön, Sandåker, Stensryr” av Ewa Alfredsson, 2015
  • ”Fem socknar i Munkedal”, del ett, 1980
  • ”Fem socknar i Munkedal”, del två, 1986
  • ”Folkskoleväsendets utveckling i Foss socken” av Erland Forshult, 1942
  • ”Folkesbergs skolhus”, en uppsats i historia av Lena Andersson vid Högskolan Dalarna, 1996
  • ”Från byskola till centralskola – En redogörelse för skolväsendet i Dingle-trakten intill våra dagar” av Karl-Axel Tylegård. Ingår i Dingle Samhällsförenings jubileumsskrift ”Dingle av i dag och i går”, 1954
  • ”Från Sandåker till Stensryr – Hede socken, en bygd i förvandling” av Ewa Alfredsson, 2012
  • ”Munkedals kommun förr och nu” av Anders Språng och Ebbe Gustafsson, 2013
  • ”Svarteborgs kommun 1848-1973 – Glimtar från protokoll och handlingar” av Gustav Uleberg, 1973
  • ”Sörbygdens härad – socknarna Hede, Krokstad, Sanne”, 1984
  • ”Valbo-Ryr en socken i Dalsland”, 2017
  • Hembygdsföreningarnas årsskrifter och webbsidor – du hittar länkar till dem på sidan Föreningar, föreningsliv


Eller varför inte passa på att intervjua dina äldre släktingar?

Källor till informationen om skolorna i Svarteborgs och Bärfendals socknar

  • Anteckningar från en studiecirkel i Svarteborgs hembygdsförenings regi om gamla skolor
  • Facebookgruppen ”Svarteborg Anno Dazumal” som drivs genom Svarteborgs hembygdsförening
  • ”Fem socknar i Munkedal”, del ett, 1980
  • ”Fem socknar i Munkedal”, del två, 1986
  • ”Folkesbergs skolhus”, en uppsats i historia av Lena Andersson vid Högskolan Dalarna, 1996
  • ”Från byskola till centralskola – En redogörelse för skolväsendet i Dingle-trakten intill våra dagar” av Karl-Axel Tylegård. Ingår i Dingle Samhällsförenings jubileumsskrift ”Dingle av i dag och i går”, 1954
  • Intervjuer med Bertil Falck, Birgitta Hansson, Kjäll Oscarsson, Ann Rönnqvist, Allan Sohlberg, Ingrid Sörqvist och Lennart Sörqvist
  • ”Svarteborgs kommun 1848-1973 – Glimtar från protokoll och handlingar” av Gustav Uleberg, 1973

Källor till informationen om skolorna i Sörbygden

  • ”En bygd i förvandling – Hede socken – Långön, Brattön, Sandåker, Stensryr” av Ewa Alfredsson, 2015
  • ”Från Sandåker till Stensryr – Hede socken, en bygd i förvandling” av Ewa Alfredsson, 2012
  • ”Hede Fornminnes och hembygdsförenings årsskrift 2009”
  • Intervjuer med Ewa Alfredsson, Kerstin Eliasson och Gunilla Lindskog
  • ”Sörbygdens härad – socknarna Hede, Krokstad, Sanne”, 1984

Källor till informationen om skolorna i Munkedalstrakten

  • ”En bok om Håby i ord och bild under 1900-talet”, 1995
  • ”Fem socknar i Munkedal”, del ett, 1980
  • ”Fem socknar i Munkedal”, del två, 1986
  • ”Folkskoleväsendets utveckling i Foss socken” av Erland Forshult, 1942
  • Intervjuer med Sverker Balksten, Leif Berg, Lasse Hedlund och Jan Hognert
  • ”Munkedals kommun förr och nu” av Anders Språng och Ebbe Gustafsson, 2013
  • ”Munkedalsbygden”, Munkedals hembygdsförening, nummer 2 2015
  • ”Valbo-Ryr en socken i Dalsland”, 2017

Tipsa webbredaktionen