På senare år har allt fler av de svenska kommunerna arbetat
med jämförelser med andra kommuner för att utveckla sin
verksamhet. Utgångspunkt är att det finns kommuner som
fungerar bättre än andra och att deras sätt att bedriva verksamheten på, bör spridas till övriga kommuner. Arbetssättet att utveckla sin verksamhet genom att jämföra och lära av andra brukar benämnas benchmarking.

Kommunforskning i Väst (KFI) gör varje år en studie av vilka
styrmodeller som är mest populära i kommunerna. Studien
visar att benchmarking är en av de mest populära styrmodellerna och att dess popularitet är växande.

Det finns flera tänkbara syften med benchmarking: att få
information om hur kommunen ligger till i jämförelse med
andra, att finna besparingspotential, att finna möjligheter
till effektiviseringar och att redovisa för medborgarna hur
verksamheten fungerar, vilket skulle kunna stärka demokratin.
Studier har visat att en hög andel av Sveriges kommuner
arbetar med benchmarking, men att de förhoppningar som
kommunerna har med tekniken inte har realiserats fullt ut.
Då främst på grund av hinder i form av tidsbrist och oro för
att nyckeltalen ska användas på felaktigt sätt.

Syfte

Arbetet med att systematiskt göra jämförelser mellan kommunerna
i norra Bohuslän – där kommunerna Munkedal, Sotenäs,
Tanum, Strömstad och Lysekil ingår, påbörjades år 2000 efter
beslut i alla deltagande kommuners kommunstyrelser.

Syftet med benchmarking är:

• att arbeta fram kvalitetssäkrade jämförelsetal inom olika verksamheter
• att ge uppslag till kvalitetsförbättringar och förnyelse av kommunernas verksamhet
• att finna förklaringsfaktorer till varför spännvidden är så stor mellan kommunerna avseende skatteuttag, ekonomisk ställning samt kostnader för olika verksamheter
• att implementera en arbetsmetodik inom benchmarkingområdet
• att "lära" av varandra
• att finna ingångar till ytterligare samarbete inom olika verksamheter

Organisation

Benchmarkingarbetet omfattar följande områden:

• Finansiella jämförelser
• Personal
• Skola och barnsomsorg
• Omsorgsverksamhet
• VA-verksamhet
• Fastigheter
• IT-verksamhet
• Upphandling och e-handel
• Forskning och projekt

En styrgrupp har inrättats där ekonomicheferna från respektive kommun ingår. Styrgruppens uppgift är att samordna projektet och arbetsgruppernas arbete. Styrgruppen rapporterar till kommunstyrelsen. För varje delområde finns verksamhetsgrupper som arbetar med jämförelser inom sina respektive områden. Dessa grupper kan bestå av förvaltningschefer, ekonomer, personalhandläggare och andra verksamhetsföreträdare.