Du som har ett en- eller tvåbostadshus får i många fall utföra så kallade Attefalls ­åtgärder, vilket är åtgärder som inte kräver bygglov. Men ska du göra en an­mälan till kommunen och få beslut om startbesked innan du kan börja bygga.

Du får i de flesta fall uppföra en Attefalls komplementbyggnad på max 30 m², även om det strider mot en eventuell detaljplan. Ett exempel är att du får bygga en komplementbyggnad på en del av din tomt som enligt detaljplanen inte får bebyggas, på så kallad prickad mark.

Behövs bygglov?

Nej, Attefalls åtgärder kräver inte bygglov, men du måste göra en anmälan och invänta startbesked innan du börjar bygga. Observera att det krävs att du har ett slutbesked för ditt en- eller tvåbostadshus för att kunna få ett startbesked för Attefalls åtgärd.

Attefalls­åtgärder som kräver anmälan

1. Komplementbyggnad och komplementbostadshus
2. Tillbyggnad på en- eller tvåbostadshus
3. Takkupor på en- eller tvåbostadshus
   

1. Komplementbyggnad och komplementbostadshus

I bostadshusets omedelbara närhet får du bygga en eller flera fristående så kallade Attefallshus. Det kan vara ett komplementbostadshus eller en komplementbyggnad såsom garage, förråd, gäststuga eller liknande. Den totala byggnadsarean får vara högst 30 m² och den högsta tillåtna höjden (taknockshöjd) är 4,0 meter.

Avståndet till tomtgräns ska vara minst 4,5 meter. Vill du bygga närmare tomtgräns kräver det ett medgivande av berörd granne. Du får inte bygga närmare väg eller allmän platsmark (natur och park med mera) än 4,5 meter utan bygglov. Byggnaden får inte placeras närmare en järnväg än 30 meter från spårets mitt.

Om byggnaden ska användas som ett komplementbostadshus ska den även uppfylla plan- och bygglagens tekniska egenskapskrav och kraven på tillgänglighet.

Observera att byggnaden kräver dispens (godkänt undantag) från strandskydd om sådant finns.

Västvatten ska alltid informeras om fler byggnader ansluts till en befintlig påkoppling på det kommunala VA-nätet. Kontakta Västvatten om du har frågor.

Har du enskilt avlopp ska Miljöenheten i mellersta Bohuslän kontaktas innan den nya byggnaden kan anslutas.

2. Tillbyggnad på en- eller tvåbostadshus

Du som har ett en- eller tvåbostadshus får göra högst en tillbyggnad om högst 15 m² bruttoarea. Tillbyggnaden får inte vara högre än höjden på det befintliga husets taknock (takkonstruktionens högsta del). Avståndet till tomtgräns ska vara minst 4,5 meter. (närmare tomtgräns kräver medgivande av berörd granne.)

Observera att byggnaden kräver dispens (godkänt undantag) från strandskydd om sådant finns.

3. Takkupor på en- eller tvåbostadshus

Du får bygga högst två takkupor på ett en- eller tvåbostadshus som inte redan har takkupor. Finns det redan en takkupa så får du bygga en till. Den sammanlagda bredden på takkuporna på huset får vara högst hälften av längden på taket, mätt från gavel till gavel.

Anmälan behövs om bygget av takkupan innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar berörs. Eftersom konstruktionen av byggnadens bärande delar berörs i de flesta fall när takkupor byggs innebär detta att de flesta takkupor behöver anmälan och startbesked.

Bygglov behövs om bygget av takkupan innebär att ingrepp i takets bärande konstruktion (exempelvis takstolar och balkar) görs. Du ansvarar själv för att kontrollera att takkuporna uppfyller samtliga krav oavsett om åtgärden behöver anmälan och/eller bygglov.

Attefalls åtgärder som kräver bygglov

Bygglov krävs för vissa bygg­nader med höga kulturvärden eller inom vissa värdefulla kulturmiljöområden. I dessa om­råden får du inte göra några attefallsåtgärder utan ska söka bygg­lov som vanligt.

Byggnation utanför detaljplanerat område eller sammanhållen bebyggelse

Om fastigheten har ett en- eller tvåbostadshus behövs i vissa fall varken bygglov eller anmälan. Det gäller om alla dessa punkter är uppfyllda:

• Fastigheten ligger utanför detaljplanerat område och utanför sammanhållen bebyggelse.
• Byggnaden inte dominerar över huvudbyggnaden.
• Byggnaden är fristående.
• Byggnaden placeras i omedelbar närhet till en- eller tvåbostadshuset.
• Byggnaden placeras minst 4,5 meter från tomtgränsen (närmare tomtgräns kräver medgivande av berörd granne).
• Byggnaden inte kräver bygglov enligt de områdesbestämmelser som gäller för området.

Kontakta oss gärna om du är osäker på om din byggnad ligger utanför sammanhållen bebyggelse eller ej, samt om du har andra frågor gällande din byggnation. Vår rådgivning är alltid gratis.

Lämpliga förberedelser

• Ta reda på vad som gäller för ditt område. Beroende på var du bor har du olika förutsättningar. Via vår kartportal kan du ta reda på om det finns en gällande detaljplan för ditt område. Om det inte finns en detaljplan kan du ansöka om ett förhandsbesked för att få veta om tomten är lämplig att bygga på.

• Kulturmiljö, om din fastighet har kulturvärden eller ligger i ett område med höga kulturvärden finns speciella bestämmelser för vad du får bygga och vilka förändringar du får göra.

• Beställ en nybyggnadskarta hos kommunen. Kartan behöver du för att kunna rita in vad det är du planerar att göra. Den färdiga ritningen kallas för situationsplan och är en av de handlingar du behöver skicka in. Vid enklare ärenden kan du själv hämta hem en karta från Lantmäteriets hemsida.
• Kontakta alltid Västvatten om nya byggnader eller bostäder ska anslutas till det kommunala VA-nätet, även om du har en befintlig påkoppling. Kontakta Västvatten för mer information.
  Har du enskilt avlopp behöver du kontakta miljöenheten i mellersta Bohuslän och få tillstånd för nya anslutningar.
  

Behövs kontrollplan och kontrollansvarig?

Ja, du behöver en kontrollplan för Attefalls åtgärder. En kontrollplan är det samlade dokument som beskriver den kontroll som du som byggherre ska utföra i ett byggprojekt för att uppfylla bestämmelserna i plan- och bygglagen. Läs mer om kontrollplan på boverkets hemsida.

Kontrollansvarig krävs oftast inte för Attefalls åtgärder om de inte innehåller kök eller badrum, men bedöms i varje enskilt fall.

Vad behöver jag skicka in?

• Anmälan
• Situationsplan i skala 1:400 eller 1:500
• Planritning i skala 1:100
• Fasadritning i skala 1:100
• Sektionsritning i skala 1:100
• Förslag till kontrollplan
• Teknisk beskrivning eller konstruktionsritningar

Eventuellt kan fler handlingar krävas, beroende på åtgärd.

En friggebod är en fristående byggnad som inte är större än 15 m² eller högre än 3 meter och inte placeras närmare gräns än 4,5 meter. Friggeboden kan du bygga på din tomt som komplement till ett en- eller tvåbostadshus.

Behövs bygglov?

Nej, du behöver normalt inte bygglov för en friggebod om förutsättningarna nedan är uppfyllda. Är någon av förutsättningarna inte uppfyllda måste du söka bygglov för din byggnad.

Förutsättningar:

• Du får sätta upp en eller flera fristående byggnader, men den sammanlagda byggnadsarean av samtliga friggebodar får inte vara större än 15 kvadratmeter.
• Den högsta höjden från mark till taknock får vara maximalt 3 meter.
• Om tomten gränsar mot allmän mark, som till exempel gata, park eller cykelväg, får du inte placera friggeboden närmare den gränsen än 4,5 meter.
• Du måste ha ditt grannes medgivande om du vill placera din friggebod närmare än 4,5 meter från din grannes tomt. Medgivandet bör vara skriftligt.
• Friggeboden ska vara ett komplement till en- eller tvåbostadshus, inte till flerbostadshus.

Om du vill bygga ett nytt hus på en obebyggd tomt utanför detaljplanerat område är det lämpligt att ansöka om förhandsbesked innan du ansöker om bygglov och en eventuell fastighetsreglering eller avstyckning. I ett förhandsbesked får du svar på om det är möjligt att få bygglov för det du har tänkt bygga. Förhandsbesked ska sökas i ett inledande skede av dina byggplaner så att du inte riskerar att projektera för en plats där bygglov sedan inte kan beviljas.

I handläggningen av din ansökan om förhandsbesked utreds övergripande frågor som om ditt förslag stämmer överens med kommunens översiktsplan och om marken är lämplig för det du vill bygga ur ett samhällsperspektiv och de speciella förutsättningarna på platsen.

Ett förhandsbesked signalerar således endast att platsen bedömts lämplig för byggnation, inte att du får börja att bygga och heller inte vilken typ av hus du får bygga – dessa frågor hanteras genom ansökan om bygglov.

Normalt krävs ett positivt förhandsbesked innan du kan gå vidare med en eventuell fastighetsbildning eller avstyckning.

Lämpliga förberedelser
Ta reda på vad som gäller för ditt område. Beroende på var du bor har du olika förutsättningar. Ta reda på om det finns en gällande detaljplan för ditt område. Om din tomt ligger inom detaljplanelagt område behöver du inte söka förhandsbesked, då reglerar planen vad du kan få bygglov för.

På lantmäteriets hemsida kan du ladda hem en enkel karta (situationsplan) och rita in var du tänkt placera din byggnad.

Vad behöver jag skicka in?

• Ansökan om förhandsbesked
• Översiktskarta
• Situationsplan i skala 1:1000, 1:500 eller 1:400
• Egna utredningar om exempelvis dricksvatten, geoteknik/skredrisk eller annat som behöver utredas på platsen
• Översiktskartan ska visa lokaliseringen i förhållande till omgivande bebyggelse, infrastruktur och natur.

Situationsplanen ska visa den areal som du tänkt använda för bostadsändamål, det vill säga tomt eller markytor som ska utgöra privat mark, trädgård eller exempelvis parkering. Väg till huset och planerade byggnaders ungefärliga placering ska också redovisas. Ritningarna ska vara upprättade på ett mätbart kartunderlag, inte på flygfoton eller fotomontage på fotografier. Daterade foton, skisser eller fotomontage kan däremot utgöra ett frivilligt komplement till ansökningshandlingarna.

Det är endast de åtgärder som du redovisat i din ansökan som prövas och som vid ett positivt besked sedan ligger till grund när du söker bygglov. Det är viktigt att ansökningshandlingarna är tydliga så att läsare med olika erfarenhet och kunskap lätt kan ta del av informationen. Tydliga handlingar leder till mer tydliga beslut och en bättre garanti att bygglov senare kan beviljas för det du vill bygga.

Du själv måste utreda de frågor som har betydelse på platsen där du tänkt bygga, exempelvis:

• Dricksvatten: Ibland är det problem med tillgång och bra kvalité på dricksvatten. Att en granne har gott om vatten är inte en garanti att du själv får mycket vatten om du anlägger en brunn. Det finns också risk för att du påverkar grannars brunnar när du tar ut vatten i en ny vattentäkt, till exempel genom att vattentillgången minskar eller genom att saltvattenpåverkan ökar. I ett sådant område måste du visa att det går att lösa vattenförsörjningen på ett långsiktigt och tillförlitligt sätt. Vilken typ av utredning som behövs kan variera, men det kan vara till exempel en hydrogeologisk utredning av grundvattennivåer och vattenprovtagning. Sveriges geologiska undersökning om dricksvatten:
  Brunnar och dricksvatten (sgu.se)
• Jordbruksmark: Brukningsvärd jordbruksmark får i princip endast tas i anspråk för att tillgodose väsentliga samhällsintressen. Enstaka bostadshus bedöms inte vara ett väsentligt samhällsintresse. Även betesmark och mark som ligger i träda kan anses vara brukningsvärd.
  
• Fornlämningar: Alla fornlämningar har ett automatiskt skydd genom kulturmiljölagen. Du behöver ett tillstånd från länsstyrelsen innan du startar ett arbete som riskerar att påverka eller förstöra en fornlämning.
  
• Strandskydd: Om platsen du vill bygga på ligger inom strandskyddat område krävs både strandskyddsdispens och förhandsbesked. Strandskyddsdispens och förhandsbesked prövas i separata ärenden.
  
• Riksintresse för totalförsvaret: Områden som är av riksintresse ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av försvarets anläggningar.
  
• Tillfartsväg: Det måste gå att ordna in- och utfart från allmän/enskild väg. Det ska också vara framkomligt för kommunens renhållningsfordon och slamsugning.
  
• Geoteknik/skredrisk: Det är oftast direkt olämpligt att bygga på mark där det kan finnas risk för skred. Finns det risk för skred i området där du vill bygga så kan det krävas att du kan bevisa att marken är lämplig att bebygga.
  
• Översvämningsrisk: Områden som är vattensjuka eller riskerar att översvämmas bedöms generellt inte vara lämpliga att bebygga.
  
• Buller: Är platsen bullerutsatt kan du behöva visa att platsen är lämplig att bebygga genom att ta fram en bullerutredning.

Vad händer efter beslutet?
Ett positivt förhandsbesked är giltigt i två år räknat från det datum då det fått laga kraft. Om bygglov söks inom denna tid, är kommunen bunden att bevilja bygglov. En förutsättning är givetvis att ansökan följer förhandsbeskedet och dess villkor samt att byggnaden uppfyller plan- och bygglagens krav på bland annat gestaltning och funktion.

En eventuell avstyckning/fastighetsbildning får du sedan ansöka om hos Lantmäteriet.

Läs om förhandsbesked på Boverkets hemsida:

Förhandsbesked - PBL kunskapsbanken - Boverket

För att uppföra en ny komplementbyggnad krävs oftast bygglov.

Det krävs även bygglov om du ska göra en fasadändring på en befintlig komplementbyggnad. Det krävs till exempel bygglov om du sätter upp väggar på en carport, byter kulör eller material på tak eller fasad på en komplementbyggnad.

Ett garage, carport eller förråd kan ibland uppföras som bygglovsbefriade komplementbyggnader.

Läs mer om Friggebodar och så kallade Attefalls åtgärder.
Om du är osäker på om det som du vill göra kräver bygglov eller anmälan är du välkommen att kontakta en bygghandläggare, vår rådgivning är alltid kostnadsfri.

Inom detaljplanerat område krävs marklov för att schakta eller fylla upp, som avsevärt ändrar en tomts höjdläge. Vid markförändringar ska du ta hänsyn till grannfastigheter så att de inte får problem med dagvatten från din tomt.

Tänk på att innan arbetet påbörjas ska marklov vara beviljat och startbesked mottagits. Att påbörja markarbete utan lov och/eller startbesked är förenat med byggsanktionsavgift.

Vad behöver jag skicka in?

• Ansökan om marklov
• Situationsplan i skala 1:400 eller 1:500 där berört område markeras
• Sektionsritningar i skala 1:100
• Förslag till kontrollplan

Eventuellt kan fler handlingar krävas beroende på åtgärd.

Marklov upphör att gälla om arbetet inte har påbörjats inom två år eller är färdigställt inom fem år efter att lovet vunnit laga kraft. Du behöver även ansöka om slutbesked när åtgärden är utförd. Utanför område med detaljplan behöver du inte marklov om det inte är reglerat i områdesbestämmelser.

Däremot kan du behöva andra tillstånd för att göra markförändringar, kontakta miljöenheten i mellersta Bohuslän vid frågor.

Inom områden som har skydd för fornminnen samt i områden med skydd för landskapsbilden kan du behöva tillstånd från Länsstyrelsen. Inom område med strandskydd behöver du ansöka om strandskyddsdispens.

Läs mer om marklov på Boverkets hemsida:
Marklov - PBL kunskapsbanken - Boverket

Nybyggnad av en- eller tvåbostadshus kräver alltid bygglov, både inom och utom detaljplanerat område. Du behöver även anlita en certifierad kontrollansvarig.

Nybyggnadskarta krävs inom detaljplanerat område och beställs från kommunen. Utanför detaljplanerat område kan det räcka med en situationsplan, det kartunderlaget kan du själv hämta hem från Lantmäteriets hemsida.

Vad behöver jag skicka in?

• Ansökan om bygglov
• Nybyggnadskarta eller situationsplan i skala 1:400 eller 1:500 där åtgärden är inritad och måttsatt
• Fasadritningar i skala 1:100
• Sektionsritningar i skala 1:100
• Planritningar i skala 1:100

Eventuellt kan fler handlingar krävas beroende på åtgärd.

En klassisk pergola som inte har ett tätt tak, är generellt sett inte bygglovspliktig eftersom det inte definieras som en byggnad eller ett byggnadsverk. Det krävs dock bygglov om pergolan kan betraktas som en annan bygglovspliktig anläggning eller som en tillbyggnad. Om du till exempel monterar väggar eller tak på en pergola betraktas det som en bygglovspliktig åtgärd.

Om du är osäker på om den pergola som du har tänkt att uppföra är bygglovspliktig är du välkommen att kontakta en bygglovshandläggare för rådgivning.

Inom detaljplanelagt område behöver du oftast rivningslov för att riva byggnader eller delar av byggnader. För områden med områdesbestämmelser kan kommunen bestämma att rivningslov krävs. Utanför områden med detaljplan eller områdesbestämmelser krävs det inte rivningslov, men en anmälan om rivning kan krävas i vissa fall. Kontakta en bygglovshandläggare för att ta reda på vad som gäller för dig.

Om du avser riva en befintlig byggnad för att uppföra en ny byggnad på platsen behöver du inte lämna in en separat ansökan. Rivningslovet kan prövas i samma ansökan om bygglov.

Vad räknas som rivning?

Begreppet rivning innebär att du helt tar bort en byggnad, eller en del av en byggnad, med tillhörande stomme. Det räknas alltså inte som rivning om stommen står kvar, även om du tar bort byggnadens icke bärande delar både invändigt och utvändigt.

Det räknas som rivning om allt utom grunden har rivits, för att den exempelvis ska utnyttjas till en ny byggnad. Det räknas också som rivning när du tar bort endast en del av en byggnad, till exempel en veranda.

Det räknas som rivning att flytta en byggnad från en plats, till en annan. Oftast behöver du då både rivningslov på den ursprungliga platsen och bygglov på den nya platsen.

Vad behöver jag skicka in?

• Ansökan om rivningslov eller en anmälan om rivning
• Situationsplan i skala 1:400 eller 1:500, markera vilken byggnad det gäller
• Fasadritningar i skala 1:100 om det gäller del av byggnad
• Förslag till kontrollplan/rivningsplan
• Avfallsplan
• Foton

Eventuellt kan fler handlingar krävas beroende på åtgärd.

Hur länge gäller rivningslovet?

Rivningslov upphör att gälla om arbetet inte har påbörjats inom två år eller är avslutat inom fem år efter att lovet vunnit laga kraft.

För en- och tvåbostadshus och till dom tillhörande komplementbyggnader får du anordna skärmtak över uteplatser, altaner, balkonger eller entréer om skärmtaken inte placeras närmare gränsen än 4,5 m samt tillsammans inte är större än 15 m². Detta gäller både inom och utom detaljplanerat område.

Viktigt att veta:

• Anmälan krävs inte.
• Skärmtak får placeras närmare gränsen än 4,5 meter om berörda grannar medger det.
• Om skärmtaket ska placeras närmare allmän platsmark (t.ex. gata, väg eller park) än 4,5 meter krävs bygglov. Den som äger vägen eller den allmänna platsen, anses inte vara en sådan berörd granne som kan medge placeringen.

Är du osäker på om åtgärden kräver lov eller inte kan du ta kontakt med bygglovsenheten innan du påbörjar åtgärden.

Om du påbörjar en åtgärd som kräver lov eller anmälan utan startbesked ska en byggsanktionsavgift tas ut.

Solfångare och solcellspaneler, så kallade solenergianläggningar, kräver i vissa fall bygglov på byggnader inom detaljplanerat område. Utanför detaljplan krävs det normalt inte bygglov för solenergianläggningar på byggnader. Det kan dock finnas en utökad lovplikt i områdesbestämmelser. Fristående solenergianläggningar kan i vissa fall kräva bygglov.

Tidsbegränsat bygglov är ett bygglov för en åtgärd som ska finnas under en begränsad tid. Det finns två olika typer av tidsbegränsade bygglov i plan- och bygglagen, PBL. Det ena bygglovet omfattar alla typer av bygglovspliktiga åtgärder medan det andra bygglovet endast gäller för nybyggnad för bostadsändamål.

Ett tidsbegränsat bygglov får ges om en åtgärd uppfyller följande kriterier:

• åtgärden är avsedd att pågå under en begränsad tid,
• sökanden har ansökt om ett tidsbegränsat bygglov, och
• någon eller några, men inte alla, förutsättningar för bygglov är uppfyllda.

Tidsbegränsat bygglov för nybyggnad för bostadsändamål

Ett tidsbegränsat bygglov för nybyggnad för bostadsändamål får ges om följande förutsättningar är uppfyllda:

• ansökan avser nybyggnad av en byggnad för bostadsändamål
• platsen där byggnaden ska placeras kan återställas
• sökanden har ansökt om ett tidsbegränsat bygglov, och
• någon, några eller alla förutsättningar för bygglov är uppfyllda.

Ett sådant tidsbegränsat bygglov får enbart ges för nybyggnad av bostadshus och tillhörande åtgärder, såsom exempelvis miljöhus, plank eller parkeringsplatser.

Hur länge får en åtgärd ha ett tidsbegränsat bygglov?

Ett tidsbegränsat bygglov får ges för högst 10 år. Ett sådant lov kan förlängas med högst 5 år i taget. Detta kan endast ske om en ansökan om förlängning görs innan giltighetstiden har gått ut. Den sammanlagda tiden för tidsbegränsat bygglov får inte överstiga 15 år. Undantaget är ett tidsbegränsat bygglov för ändamål av säsongskaraktär, ett sådant lov får sammanlagt överstiga 15 år.

Det är samma handlingar som ska lämnas in för tidsbegränsat bygglov som vid alla ansökningar, plus att det även ska lämnas in en avvecklingsplan.

Förlängning av tidsbegränsat bygglov

Ett tidsbegränsat bygglov kan förlängas om sökanden ansöker om det. Det kan förlängas med högst 5 år i taget. Den sammanlagda tiden får dock inte överstiga 15 år om åtgärden inte avser ändamål av säsongskaraktär. Vid en ansökan om förlängning ska byggnadsnämnden pröva åtgärden på nytt och fatta ett beslut om förlängning. Något nytt start- och slutbesked behövs inte.

Krav på återställande

Innan giltighetstiden för det tidsbegränsade bygglovet har gått ut ska åtgärden tas bort eller upphöra och platsen eller byggnadsverket återställas. Om det tidsbegränsade bygglovet har förlängts ska återställandet vara gjort innan tiden för förlängningen går ut. Åtgärder för att återställa kräver varken lov eller anmälan men ska följa avvecklingsplanen.

Om återställandet inte görs innan giltighetstiden har gått ut blir åtgärden olovlig och byggnadsnämnden ska då ingripa med tillsyn. I sådant fall ska nämnden besluta om byggsanktionsavgift.

Tillbyggnad kräver bygglov eller anmälan. Tillbyggnad är en form av ändring, och reglerna för ändring av byggnad gäller därför för tillbyggnader. Med tillbyggnad avses alla åtgärder som ökar en byggnads volym oberoende av i vilken riktning det sker. Som tillbyggnad räknas alltså källarutgrävningar, påbyggnader och även takkupor om de medför att byggnadens volym ökar. Däremot anses inte en tilläggsisolering öka en byggnads volym.

Vad behöver jag skicka in?

• Ansökan om bygglov
• Nybyggnadskarta eller situationsplan i skala 1:400 eller 1:500 där åtgärden är inritad och måttsatt
• Fasadritningar i skala 1:100, både på nuvarande utseende och kommande
• Sektionsritningar i skala 1:100
• Planritningar i skala 1:100, både på nuvarande utseende och kommande
  Förslag till kontrollplan

Eventuellt kan fler handlingar krävas beroende på åtgärd.

Utanför ett område med detaljplan och utanför sammanhållen bebyggelse, är det möjligt att i vissa fall göra en liten tillbyggnad på ett en- och tvåbostadshus och på dess tillhörande komplementbyggnader utan bygglov.

Utanför detaljplan och sammanhållen bebyggelse får du utan bygglov göra:

Tillbyggnader av bostadshuset med max 50 m², men max. 50 % av befintlig ursprunglig byggnadsarea.

Bygga en helt fristående komplementbyggnad på max 50 m², som ej får dominera över befintligt bostadshus. Komplementbyggnaden ska byggas i omedelbar närhet av bostadshuset.

Även om bygglov inte behövs ska tillbyggnaden uppfylla samhällets tekniska egenskapskrav.

Om kök eller badrum ingår i tillbyggnaden ska en anmälan till Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden göras och startbesked erhållas innan åtgärden påbörjas.

Kontakta miljö- och samhällsbyggnadsnämnden för att få reda på om fastigheten ligger utanför detaljplan och sammanhållen bebyggelse eller ej.

Vem bär det yttersta ansvaret?

Det är viktigt för dig som byggherre/sökande att komma ihåg att det alltid är du som bär det yttersta ansvaret för byggets kvalitet och säkerhet.

För att en ändrad användning ska vara en bygglovspliktig åtgärd så krävs det att ändringen medför att byggnaden tas i anspråk för ett väsentligen annat ändamål.

Vid tillämpningen av kraven ska man, som alltid vid ändring, ta hänsyn till bland annat ändringens omfattning. Ändringens omfattning bör bedömas utifrån om den ändrade användningen medför att byggnaden behöver tillföras nya eller förbättrade egenskaper för att tillgodose utformningskraven och de tekniska egenskapskraven.

Exempel när byggnaden behöver tillföras nya eller förbättrade egenskaper är om den ändrade användningen medför:

• väsentligt ökade laster,
• ökat personantal som kräver ett förändrat brandskydd,
• ökat antal personer som medför ett behov av ökade luftflöden, eller
• att ett tidigare ouppvärmt utrymme tas i anspråk för ett ändamål som ställer andra krav på termisk komfort.

Den ändrade användningens påverkan på omgivningen ska också bedömas i varje enskilt fall.

Ändrad användning från exempelvis bostad till verksamhetslokal eller från förråd till bostad är bygglovspliktigt.

• En ansökan om ändrad användning behöver innehålla följande handlingar.
• Ansökan om bygglov
• Planritning
• Eventuellt fasadritning
• Eventuellt sektionsritning
• Eventuellt brandskyddsbeskrivning

Anmälan om kontrollansvarig eller förslag till kontrollplan (vilket som krävs beror på åtgärdens omfattning och byggteknisk svårighet

Du som har ett enbostadshus får inreda ytterligare en bostad. Plan- och bygglagens krav på tillgänglighet ska uppfyllas. Åtgärden är anmälningspliktig. Men om du vill göra yttre ändringar (exempelvis sätta in ett nytt fönster eller en ny dörr) i samband med inredning av ytterligare en bostad så behöver du ansöka om bygglov.

Vem bär det yttersta ansvaret?

Det är viktigt för dig som byggherre/sökande att komma ihåg att det alltid är du som bär det yttersta ansvaret för byggets kvalitet och säkerhet.

Kontrollansvarig är den person som hjälper dig som byggherre/sökande med kunskap och erfarenhet för att lagkraven ska uppfyllas.

När du ska bygga, riva eller utföra markåtgärder krävs det i många fall att du anlitar en kontrollansvarig. Du behöver inte en kontrollansvarig vid vissa enklare åtgärder, det vill säga i relativt okomplicerat ärenden.

Det är Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden som beslutar om åtgärden kräver kontrollansvarig eller inte i lov- och anmälningsärende. När du utför en åtgärd som varken kräver lov eller anmälan krävs aldrig en kontrollansvarig.

Den kontrollansvarige ska vara certifierad, det vill säga godkänd för att få utföra kontroller, och ha en självständig roll. Han eller hon får alltså inte vara både entreprenör och kontrollansvarig samtidigt. Inte heller vara nära släkt med eller arbeta inom samma företag som den som utför de arbetsåtgärder som ska kontrolleras.

Certifierade kontrollansvariga hittar du på Rise och Kiwas respektive hemsida.

Rise: publiccert.ri.se/sv/Person/List

Kiwa: Idun (kiwa.se)

Den kontrollansvarige ska:

• medverka till att ditt projekt uppfyller kraven i bygglagstiftningen
• hjälpa till dig att ta fram ett förslag till kontrollplan
• se till att kontrollplanen följs
• vara med vid det tekniska samrådet, arbetsplatsbesök och andra kontroller
• skriva ett utlåtande som ska vara underlag för Miljö och samhällsbyggnadsnämndens slutbesked.

Anmälan om kontrollansvarig ska göras i samband med ansökan eller anmälan och godkännas i beslutet om bygglov eller i samband med startbesked.

Vem bär det yttersta ansvaret?

Det är viktigt för dig som byggherre/sökande att komma ihåg att det alltid är du som bär det yttersta ansvaret för byggets kvalitet och säkerhet.

Läs mer om kontrollansvarig på Boverkets hemsida:

Kontrollansvarig - Boverket

I alla byggprojekt ska det finnas en kontrollplan. En kontrollplan är en plan för kontrollen av en bygg- eller rivningsåtgärd, ofta utformad som en slags checklista. Kontrollplanen ska föregås av en riskbedömning. I kontrollplanen ska bland annat anges vilka kontroller som ska göras, vad kontrollerna ska avse, vem som ska göra kontrollerna och mot vad det ska kontrolleras. Det är du som byggherre som ska upprätta ett förslag på kontrollplan som Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden sedan fastställer i ett startbesked.

Först efter att du fått startbesked får åtgärden påbörjas.

Vid enklare ärenden lämnar du in förslag på kontrollplan samtidigt som du ansöker om bygg-, mark- eller rivningslov eller gör en anmälan. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden kan då ge startbesked i samband med lovet. Vid större ärenden som kräver en kontrollansvarig ska kontrollplanen lämnas in senast i samband med tekniskt samråd, vilket sker efter att lov har beviljats.

När byggprojektet är färdigt ska samtliga punkter i kontrollplanen vara kontrollerade och kontrollplanen undertecknad av dig som byggherre.

Det är byggherren som ansvarar för att kontrollerna utförs på rätt sätt. Först efter att undertecknad kontrollplan kommit in till Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden och godkänts får du ett slutbesked och får börja använda det du byggt.

Vid rivning kallas kontrollplanen ibland för rivningsplan.

Att upprätta en kontrollplan

Din kontrollplan ska föregås av en riskbedömning och innehålla följande:

• vad som ska kontrolleras
• vem som ska kontrollera (t.ex. byggherren, sakkunnig)
• vilken kontrollmetod som ska användas och hur den ska utföras (t.ex. mätning, visuellt)
• mot vad ska kontrollen göras (t. ex. mot en ritning eller arbetsbeskrivning).

Läs mer om kontrollplan på Boverkets hemsida:

Kontrollplanens utformning - PBL kunskapsbanken - Boverket