Stenålder i Sörbygden

Den yngre stenåldern brukar man förlägga till för ungefär 6100-4300 år sedan. Vid den här tiden övergick människorna från i huvudsak fångst och insamling till att också bedriva ett primitivt jordbruk och hålla tamboskap. Övergången gick inte snabbt men var ett avgörande steg för en mer stationär bosättning. Det första jordbruket har troligen haft karaktären av en intensiv odling av mycket små röjda ytor. Successivt blev jordbruket allt mer arealkrävande men samtidigt mer extensivt när man började nyttja årdret (en tidig form av plog) för att luckra jorden och få säden i jorden.

Lämningarna från yngre stenåldern är - förutom boplatserna - mäktiga stenkammargravar. Bland stenkammargravarna skiljer man mellan dösar, gånggrifter och hällkistor. I Bohuslän uppträder de förstnämnda två typerna samtidigt under den mellersta bondestenåldern. Dessa är för Bohusläns del i hög grad bundna till kusttrakterna. Inom Munkedals kommun finns endast tre megalitgravar och samtliga är hällkistor, en gravtyp som finns allmänt spridd i landet. Samtliga hällkistor är belägna i kommunens nordostligaste hörn, i Hede och Krokstads socknar.