Forntid

MikroliterFörstora bilden

Mikrospånkärnor och fem mikrospån från jägarstenåldern från Skälleröd, Munkedal. Bild: Bohusläns Museum

Forntid i Munkedalsbygden

För omkring 12 000 år sedan släppte den stora inlandsisen sitt grepp över Sveriges södra landområden. Då isens tyngd lättade påbörjades den landhöjning som alltjämt pågår. Havet låg cirka 90 meter över nuvarande nivå.


Från att de första människorna kom och fram till för omkring 6100-4300 år sedan levde människorna i huvudsak av jakt och insamling. Människorna levde i grupper om cirka 15-40 människor. Perioden brukar kallas den äldre stenåldern, jägarstenåldern eller mesolitisk tid. Redskapen blev med tiden mer och mer förfinade under hela den mesolitiska tidsåldern och de olika redskapen genom det sätt som de tillverkats på, utgör grunden för indelningen av tidsperioden i undergrupper, kulturer.

Boplats vid Hensbacka

Några av Bohusläns mest kända stenåldersboplatser ligger norr och öster om gården Hensbacka, söder om Munkedals samhälle. De äldsta dateras till cirka 9 000 – 7 700 f.Kr. då platsen låg högt på en stor ö. Föremålen från platsen utgör rester av flera stenåldersboplatser som utifrån dess särskilda redskapstyp fick namnet Hensbackaboplatser.


Ett karaktäristiskt inslag för dessa är bland annat skivyxorna
och de långa spånen i flinta. Efterhand har allt fler Hensbackaboplatser upptäckts på olika platser i Västsverige, alltid högt belägna i landskapet.

I början av 1900-talet uppmärksammade lantbrukaren på Hensbacka att det i vissa åkrar fanns fullt med bitar av flinta och annan bergart och att de såg ut att vara formade av människor. Han förstod att de var mycket gamla och samlade in dem med noggranna angivelser om fyndplatserna. Totalt insamlades omkring 7 000 föremål varav 650 stycken var redskap. Föremål och uppgifter lämnades vidare till Göteborgs museum, numera Göteborgs stadsmuseum.

Tack vare dessa uppgifter går det i efterhand att se fördelningen av föremålen i terrängen. De äldsta fyndplatserna låg på de högsta avsatserna i terrängen och de yngre fyndplatserna låg längre ned.

Boplats vid Skälleröd

Efter Hensbackakulturen kom Sandarnakulturen som dateras till tiden 8000 - 6000 år f kr och Lihultperioden 6000 - 4000 år f kr. Namnen är uppkomna efter fyndplatserna.
Karakteristiska föremål från denna fångstkultur är en särskild yxtyp, den så kallade Sandarnayxan. Spår från den här tiden har hittats vid Skälleröd invid Munkedalsån nära Vassbotten.


Skällerödsboplatsen var vid tiden för de första bosättarna, gissningsvis kring 9000 år sedan, belägen i en trång vik precis där Munkedalsälven löpte ut i havet. Från 7000 år sedan hade den snarare karaktären av en inlandsboplats, men med ett läge som kan ses som strategiskt för handel och samfärdsel mellan kustland och inland.

Odlingsspår på Möe, Munkedal

Möe nämns första gången i skrift i ”Röde bok” från 1388. Här gjordes arkeologiska utgrävningar av Bohusläns Museum år 2008. Området har varit tydligt terrasserat och som förstärkts av s k stensträngar. De har fungerat som avgränsningar av mark. Indikationer visar på äldre boplatser och odlingslandskap med äldre matjordslager från historisk och förhistorisk tid fram till 1900 – talets början. Utgrävningarna av gravhögen visade järnföremål och brukskeramik från brons-/järnålder (1800 f kr – 1050 e kr) som kan kopplas samman med boplatslämningarna.

Läs mer om utgrävningen här. Pdf, 2.3 MB.

Senast uppdaterad:

Sidansvarig: Jan-Olof Karlsson